PHILIPPINES – TREDJE RESAN, del 1

23 år senare. Tredje resan. Något hände som förändrade ditt liv. Det förändrade allas våra liv.
Några rader i en tidning under rubriken SÖKES. Hennes moster som bor i Sverige hade satt in annonsen.

Du svarade. Med tvekan.
Sedan följde några månader med intensiv chatt mellan er. Du satt hemma vid datorn och flickan på Filippinerna köpte tid på internet café.

image
Chatt på yahoo

Här började allt! Chatt på Yahoo.

Förmiddag där och mitt i natten hos dig. Yahoo var er mötesplats. Många mail och telefonsamtal också. Allt på knackig engelska.

Hennes familj tog sig ner till staden, flera timmars jeepneyfärd på mycket dålig väg, för att se dig på skärmen. Till och med hennes mormor, över 80 år skumpade ner från byn uppe i bergen för att se dig!

image

Ja, även vi, föräldrar i Sverige ville vara med, ibland fungerade mottagningen, kl 1 på natten, ibland inte… dåligt väder någonstans i atmosfären… Vi satt på olika platser och möttes med bild.

En dag sa du att ni bestämt er för att träffas. Och gifta er.

Allt gick snabbt. Du skulle åka till andra sidan jorden för att gifta dig!
Vi ville gärna hänga med. Vart som helst… till någon av Filippinernas alla sjutusen öar…utom Mindanao!!  Vi visste hur oroligt det är på denna stora sydligaste ön. Vi hade följt händelseutvecklingen.

Vi reste. Till Cagayan de Oro på just Mindanao. Trots att svenska UD varnade.
Din svenska faster och farbror ville också hänga med.  Uppleva bröllop på Filippinerna.

Din käraste och du skulle träffas på ett hotell i Manila (Copacabana, som vi kände sedan vårt besök för 23 år sedan).

image

Vi hade sagt till er båda att ni skulle känna efter ordentligt! Om ni var tveksamma så var det helt o.k. att ändra sig! Då tog vi allt som en vanlig semesterresa! Hon hade flugit till Manila tillsammans med sin yngre syster. Väntade på hotellrummet. Du tog hissen upp. Glömmer aldrig när ni kom ner till oss igen. Leende, hand i hand. Tårarna flödade.

image

Flyg från Manila till Cagayan de Oro, stor stad vid kusten på västra Mindanao. Hon och du skulle genast ta er upp till byn i bergen och förbereda inför bröllopet.

image

Vi andra från Sverige åkte till Camiguin, en liten ö några timmar iväg med bil och båt för att slappa och ha semester. (Inte så lätt att koppla av måste jag erkänna… )

image

Nu var det dags!

image

image

Vi hämtades med en jätte-jeepneybuss, vet inte hur många som trängdes på de två bänkarna…20…30…körde runt i stan och hämtade allt som skulle fraktas upp till bröllopet… sängar, madrasser, dricka, ett kylskåp fästes på taket, några syskon eller kusiner lade sig där uppe. Ett par killar stod ute på trappstegen där bak och höll sig i ett par järnhandtag. Rissäckar, färskvattenbehållare, blommor till brudbuketten, tank med blod (fasen vet vad det skulle användas till?), alla våra resväskor.  De som  inte anlänt med oss från Manila, men som flygbolaget hade levererat till det lilla huset där Rose bodde med ett par systrar. Bussen körde ner på de mycket smala vägarna där den knappast kunde svänga runt hörnen. Allt trängdes på plåtgolvet mellan våra väggfasta bänkar. 

image
Faster och farbror stod hellre ute än inne i hettan

Svenska farbror och farmor ville hellre hänga ute än inne i hettan.

image

Vi fick små dukar att binda för mun och näsa. Vägen var torr, allt täcktes med gulrött damm, det gällde att ta tag i något järnrör i taket eller ett fönster. Och hålla sig fast! För att inte banka skallen i plåttaket när bussen slirade och hoppade över stenar. Vi följde en flod som  vi ibland skymtade långt nedanför  en brant ravin.

image

Vi körde genom stora majs-, ananas-, banan- och kassawafält. Jodå. Del Monte och Dole. Detta kan det skrivas mycket om! Jag satt en natt och talade med en vän till familjen som arbetat som vakt på en amerikansk odling. En av de få som kunde engelska. Jag fick höra om nattliga besprutningar, beväpnade vakter, folk som drabbats av sjukdomar. Leukemi…

image

image

image

image

image

Vi kom upp till Indulang, byn där du och Rose nu tillbringat några dagar, och såg att ni verkligen hittat rätt! Du hade träffat hela hennes stora familj och bröllop blev det!

image

image

image

image

image

image

Lärare, politiker, hela släkten… men prästen kom inte…han stack…
Vi svenskar kände inte familjen. Kunde inte se allt som vi har fått höra efteråt. Vilka som bjudits in och vilka som inte var välkomna. Till exempel vet vi nu att en älskad syster inte fick komma. Detta har vi tagit igen senare!

image

image

image

image
De som inte kom in

Hela byn ville vara med…

image

image

Danserskor kom från bergen…

image

image
Mc för att hämta vigselbeviset

Dagen efter.  Flera mil MC på skumpig väg till provinshuvudstaden Talakag för att hämta vigselbeviset. Två passagerare på vägen dit. Tre på vägen tillbaka. Något livsfarligt…

Fortsättningsvis nämner jag er alla med namn. Det blir för krångligt att skriva ‘din fru, hennes bror, kusin…’
Måste göra paus nu. Fråga er om det är o.k. med allt jag berättar. Du har ju sagt att det är o.k. för din del, men nu måste jag fråga din fru också!

Både Rose och du har läst. Och vi har gemensamt bestämt … att vi vill dela med oss.
Återkommer med fortsättningen.


Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s