EN SAGA

Det hugger till i bröstet. Känns som kramp. Smärtan strålar ut i armen. Benen darrar och nästan viker sig. Någon ringer efter en ambulans.

Chauffören är svart. Han kör snabbt genom staden. Ambulanssjuksköterskan talar lugnande och tar prover. En massa maskiner. På väg till akuten.

Du ligger på en bår. En kvinna som är ljus tar lite uppgifter. Hon talar vänligt på bruten svenska. Troligen polska.

Din bår rullas in i ett rum där det finns många sängar dolda bakom draperier. Du hör en man som är arg och skriker om alla djävla terrorister och muslimer. En annan talar osammanhängande och han verkar mycket påverkad. En sköterska, mörk, från något land i Afrika, hjälper honom att få av de nerpissade byxorna som hamnar i en plastsäck. Han får rena landstingsbyxor på sig. Hon är lugn och visar ett oändligt tålamod. Hon får honom att lägga sig. Ett rum med trasiga stackare. Det luktar blod och as.

En läkare berättar för dig vad som måste göras. Han presenterar sig som Mohamad någonting…Du har fått lugnande och känner dig trygg. Klädd i behaglig bomull. En tanke dyker upp: Vem kan hjälpa mig när jag blir orkeslös? Mata mig, duscha mig…blöjor… kvinna, ljusa flätor, klädd i gult och blått…

Några dagar senare åker du taxi till ditt arbete. Föraren berättar att han varit civilingenjör i sitt hemland. Nu arbetar han minst tolv timmar per dag. Ofta nätter.  Han gör det för sina barn som pluggar medicin.

Du är framme vid Sveriges Riksdag. Ska snart stå i en talarstol och berätta om allt du ska göra när ditt parti, som är det tredje största, ska göra när ni fått makten.
image


Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s